Propaganda är en form av kommunikation som har ett tydligt syfte: att påverka en persons eller grupps åsikt, inställning eller beteende i en viss riktning. Det handlar ofta om att forma en uppfattning om ett ämne, en idé eller en aktör – oavsett om informationen är sann, vinklad eller direkt vilseledande.
Begreppet härstammar från det latinska ordet propagare, som betyder ”att sprida” eller ”att utvidga”. Propaganda har genom historien använts av stater, religiösa institutioner, politiska rörelser och företag – och idag även av enskilda individer genom digitala plattformar.
Hur används propaganda?
Syftet med propaganda är att styra opinionen. Det kan vara i en positiv riktning (till exempel för att bygga stöd för en ideologi eller ledare) eller i en negativ riktning (för att svartmåla motståndare eller grupper).
Aktörer bakom propaganda
Propaganda används av en rad olika aktörer:
-
Regeringar och statliga institutioner
-
Politiska partier
-
Intresseorganisationer
-
Medier och PR-byråer
-
Digitala aktivister och trollfabriker
Ofta sker påverkan genom att framhäva vissa fakta, förvränga information eller upprepa budskap i olika former tills de upplevs som sanningar.
Vanliga typer av propaganda
Propaganda kan ta många olika uttryck, bland annat:
-
Politiska kampanjer
-
Krigspropaganda
-
Religiös propaganda
-
Social och ideologisk påverkan
-
Reklam med dolda syften
Historiskt sett har propaganda spelat en avgörande roll under konflikter och politiska omvälvningar. Under andra världskriget användes propaganda flitigt av både axelmakterna och de allierade för att motivera befolkningen, legitimera krigsinsatser och demonisera motståndarna.
Propaganda i den digitala världen
I takt med att allt större delar av kommunikationen sker online, har propagandans räckvidd och kraft ökat markant. Idag sprids budskap snabbt via sociala medier, bloggar, videosajter och nyhetsplattformar. Digital propaganda är ofta svår att upptäcka, särskilt när den är paketerad i nyhetsliknande format.
Exempel på modern digital propaganda
-
Deepfake-videor: Manipulerade videoklipp där någon verkar säga eller göra något som aldrig hänt
-
Botkonton: Automatiserade profiler som förstärker budskap genom masspublicering
-
Riktade annonser: Politiska budskap anpassade efter individens beteende och intressen
-
Fejkade nyhetssajter: Plattformar som ser ut som journalistiska medier men sprider falsk eller vinklad information
Den digitala propagandan används inte bara för att påverka val eller opinioner – den kan även användas som verktyg för cyberkriminalitet, desinformation eller till och med hybridkrigföring.
Risker med propaganda och desinformation
När propaganda bygger på felaktigheter eller avsiktlig manipulation övergår den ofta i desinformation – något som kan få långtgående konsekvenser för samhälle, säkerhet och individers trygghet.
Några av de mest kritiska riskerna är:
-
Ökad polarisering i samhället
-
Hat mot specifika grupper eller individer
-
Påverkan på demokratiska val och beslutsfattande
-
Minskad tillit till media och myndigheter
-
Farliga hälsorelaterade beslut på grund av felaktig information
I förlängningen kan detta skapa instabilitet, konflikter och minska motståndskraften mot säkerhetshot och kriser.
Så skyddar du dig mot propaganda
Att förstå propaganda är första steget för att stå emot dess påverkan. I en tid där information sprids snabbt och ofta utan granskning är det viktigare än någonsin att vara källkritisk.
Några konkreta råd:
-
Undersök källan till informationen du ser
-
Kontrollera om andra oberoende medier rapporterar samma sak
-
Var försiktig med att dela vidare information du inte kan verifiera
-
Använd pålitliga antivirusprogram för att skydda dig från skadliga länkar och nedladdningar
-
Tänk efter – är budskapet känslomässigt laddat eller upprepas det väldigt ofta? Det kan vara ett varningstecken
FAQ om propaganda
Vanliga frågor kopplade till propaganda, desinformation och dess betydelse för omvärldens verklighetsuppfattning.
Vad är skillnaden mellan propaganda och desinformation?
Propaganda är ett bredare begrepp som innefattar alla typer av påverkan – även genom sanna budskap. Desinformation är däremot medvetet falsk information som sprids för att vilseleda.
Är propaganda alltid något negativt?
Nej, inte nödvändigtvis. Propaganda kan användas för att främja viktiga samhällsmål, som hälsokampanjer eller krisinformation. Problemet uppstår när budskapet manipulerar eller vilseleder mottagaren.
Kan propaganda vara olaglig?
Det är inte olagligt i sig att sprida propaganda, men innehåll som hets mot folkgrupp, vilseledande hälsoråd eller valpåverkan kan vara brottsligt beroende på omständigheterna.
Hur vet man att något är propaganda?
Det kan vara svårt, men typiska tecken är överdrifter, vinklade presentationer, brist på källor eller att budskapet spelar på starka känslor. Propaganda syftar ofta till att förenkla komplexa frågor till ”vi mot dem”.
