Vad är misstankeregister?
Ett misstankeregister är ett centralt register som förs av Polismyndigheten i Sverige. Det innehåller uppgifter om personer som är skäligen misstänkta för brott enligt svensk lagstiftning. Till skillnad från belastningsregistret, där man registreras först efter fällande dom, så krävs det inte en fällande dom för att registreras i misstankeregistret. Det räcker med att en åklagare beslutar att det finns skälig misstanke om att en person begått ett brott.
Syftet med misstankeregistret är att underlätta rättsväsendets arbete och effektivisera brottsutredningar. Informationen används framför allt av polis, åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter, men även vissa andra myndigheter har möjlighet att få tillgång till uppgifterna i specifika fall.
Det är viktigt att förstå att misstankeregistret inte innebär att en individ är dömd för ett brott, utan endast att det pågår en brottsutredning där personen är en misstänkt part.
Hur länge finns man i misstankeregister?
En fråga som ofta uppkommer är hur länge finns man i misstankeregister? Tiden som en person finns kvar i misstankeregistret beror på vilken typ av brott det rör sig om och hur brottsutredningen fortlöper. Grundregeln är att uppgifter som registreras i misstankeregistret gallras, det vill säga tas bort, efter viss tid enligt Förordningen (1999:1134) om misstankeregister.
Följande tidpunkter gäller generellt sett:
- Om förundersökningen läggs ned utan åtal gallras uppgiften två år efter beslutet om nedläggning.
- Om åtal väcks men leder till frikännande dom gallras uppgiften fem år efter domen.
- Om misstanken leder till att ärendet lämnas utan åtgärd, till exempel av åklagare, sker gallring två år efter beslutet.
Det är dock viktigt att komma ihåg att gallringen kan skjutas upp om det tillkommer nya uppgifter eller om det finns ett aktivt brottsärende relaterat till samma individ. Myndigheterna har alltså ett visst eget utrymme att bedöma om uppgifterna fortfarande är relevanta.
Misstankeregister utdrag – kan man få det?
Att få ett misstankeregister utdrag är inte lika enkelt som med belastningsregistret. Enligt svensk lag är misstankeregistret inte offentligt, vilket innebär att privatpersoner inte själva kan begära ett utdrag ur registret på samma sätt som man kan med ett utdrag ur belastningsregistret.
Det är dock möjligt att begära att få ut sina egna personuppgifter från Polismyndigheten med stöd i dataskyddsförordningen (GDPR). Denna rättighet innebär att du har rätt att få insyn i vilka personuppgifter som behandlas om dig – inklusive om du finns registrerad i misstankeregistret.
För att begära ut uppgifter gör man en skriftlig begäran till Polismyndigheten där man tydliggör vad man vill veta. Identitet måste verifieras, ofta med kopia på ID-handling. Det är viktigt att förstå att vissa uppgifter kan sekretessbeläggas om det finns en pågående utredning, vilket gör att individens rätt till information begränsas.
Hur vet man om man är med i misstankeregistret?
Hur vet man om man är med i misstankeregistret? Det är en fråga många ställer sig, särskilt om man varit i kontakt med polisen eller kallats till förhör. Eftersom misstankeregistret inte är offentligt, och vanligtvis inte delas med allmänheten, är det ibland svårt att veta med säkerhet.
Det enklaste sättet att få reda på om man är med i registret är att begära ett utdrag ur sina personuppgifter genom Polismyndigheten, som beskrivits tidigare. Om du varit skäligen misstänkt för ett brott och underrättats om detta, så är sannolikheten stor att du då också blivit registrerad.
Du kan kontakta Polismyndigheten direkt och begära att få ut eventuella personuppgifter som behandlas i deras register. Tänk på att detta tar tid – vanligtvis några veckor – och att viss information kan vara sekretessbelagd under vissa omständigheter.
FAQ om misstankeregister
Kan arbetsgivare få tillgång till misstankeregistret?
Nej. Misstankeregistret är inte tillgängligt för arbetsgivare. Det är endast vissa myndigheter och rättsvårdande instanser som har tillgång till registret, och det krävs ett särskilt syfte för att få ut informationen. Arbetsgivare kan däremot kräva utdrag ur belastningsregistret i vissa branscher.
Gäller misstankeregistret även ungdomar?
Ja, även personer under 18 år kan förekomma i misstankeregistret om de är skäligen misstänkta för brott. Reglerna för gallring av uppgifter kan dock skilja sig något beroende på individens ålder och typen av brott.
Kan man bli borttagen från misstankeregistret i förtid?
Det finns inget enkelt förfarande för att begära borttagning från misstankeregistret innan gallringstiden löpt ut. Dock kan man begära att Polismyndigheten omprövar uppgifterna om det finns särskilda skäl, men det är ovanligt att sådana begäran leder till förtida radering.
Syns misstankeregistret vid en säkerhetsprövning?
Ja, vid säkerhetsprövning – exempelvis vid anställning inom känsliga myndigheter eller uppdrag med säkerhetsklassificering – kan uppgifter från misstankeregistret beaktas. Säkerhetspolisen har möjlighet att inkludera denna information i sin bedömning.
