Vad innebär livstids fängelse i Sverige?
I Sverige är livstids fängelse den strängaste formen av påföljd som kan utdömas för brott. Det är ett straff som framför allt används vid mycket allvarliga brott, så som mord, terroristbrott och vissa former av grovt spioneri. Men vad betyder egentligen livstid i Sverige? Hur länge är livstid i Sverige i praktiken? Det är frågor som många ställer sig – särskilt med tanke på att termen ”livstid” kan uppfattas som att personen aldrig blir frisläppt. Här reder vi ut begreppen och hur det svenska rättssystemet hanterar livstidsstraff.
Hur fungerar livstids fängelse i Sverige?
Livstidsstraffet i Sverige är formellt ett straff som gäller tills personen dör. Det finns ingen i lag fastställd tidslängd för hur länge ett livstidsstraff ska pågå. Men i praktiken ser det ofta annorlunda ut. Den intagne kan nämligen, efter en viss tids avtjänande, ansöka om att få sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt fängelsestraff.
Enligt svensk lag får en person normalt ansöka om omvandling efter att ha avtjänat minst 10 år. Det är då upp till domstol att – utifrån kriterier som återfallsrisk, skötsamhet i fängelset och risk för ny brottslighet – avgöra om det bör ske en omvandling.
Hur länge sitter man i fängelse vid livstid i Sverige?
Även om livstids fängelse i Sverige på pappret är ett straff som gäller under resten av individens livstid, visar praktiken en annan verklighet. Många undrar: hur länge är livstid i Sverige i praktiken? Statistiken säger att de flesta som får sitt straff omvandlat, avtjänar mellan 16 till 18 år i fängelse.
När omvandling sker, fastställer domstolen en tidsbestämd dom. Det vanligaste är då att straffet sätts till 18 eller 21 år, men minimigränsen enligt lag är 18 år. Det innebär att en person som dömts till livstid kan komma ut efter cirka 16 år om man inkluderar att man normalt friges villkorligt efter två tredjedelar av ett tidsbestämt straff.
Vilka brott kan ge livstids fängelse?
Livstids fängelse ges inte för vilka brott som helst. Det används ytterst restriktivt och främst vid brott av mycket allvarlig karaktär. Exempel på brott som kan leda till livstidsstraff:
- Mord – när det bedöms vara särskilt grovt, till exempel vid förberedelse, planering eller vid upprepade mord.
- Terroristbrott – när gärningen väcker allvarlig fruktan eller riktar sig mot staten eller samhället.
- Krigsbrott eller folkmord – enligt internationell rätt.
- Grov spioneri – som skadar Sverige allvarligt.
Vid sådana brott har domstolen möjlighet att välja livstidsstraff om de anser att omständigheterna är särskilt försvårande. I Sverige är det alltid upp till domstolens bedömning, och det krävs starka skäl för ett så långtgående frihetsberövande.
Processen för att omvandla livstidsstraff
Sedan 2006 års lagändring har den dömde rätt att ansöka om omvandling av livstidsstraff efter att ha avtjänat minst 10 år.
Ansökan prövas av den tingsrätt där personen senast dömdes. I processen väger domstolen in flera faktorer:
- Skötsamhet under fängelsetiden
- Resultat från kriminalvårdens riskbedömningar
- Återfallsrisk och hot mot allmänheten
- Förhållanden utanför fängelset, exempelvis bostad och sysselsättning
Om domstolen avslår ansökan, kan individen återkomma med en ny ansökan ett år senare.
Villkorlig frigivning efter omvandling
Om en livstidsdom omvandlas till tidsbestämt fängelse träder reglerna om villkorlig frigivning in. Enligt dessa regler friges personen normalt efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet. Exempelvis: om straffet sätts till 18 år kan den dömde bli villkorligt frigiven efter 12 år, vilket i praktiken innebär att personen kan vara fri efter totalt cirka 16 år inklusive tiden innan omvandling skedde.
Under en villkorlig frigivning står individen under övervakning och måste följa vissa regler. Brottslingar som återfaller riskerar att återföras till fängelse.
Vad säger domstolarna och kriminalvården om livstid?
Svenska domstolar är generellt restriktiva med att utdöma livstidsstraff. Enligt Brottsförebyggande rådet döms endast ett fåtal personer till livstid varje år. De flesta mordfall leder till tidsbestämda straff – ofta mellan 14 och 18 år beroende på omständigheterna.
Kriminalvården spelar en viktig roll i att bedöma den dömdes lämplighet för omvandling eller villkorlig frigivning. Genom psykologutlåtanden, rapporter från kriminalvårdare och säkerhetsklassningar avgörs hur individen hanteras under och efter straffperioden.
Vanliga frågor om livstids fängelse
Är livstidsstraff i Sverige verkligen på livstid?
Nej, inte i praktiken. Även om det i teorin betyder att personen ska sitta resten av livet, innebär systemet med straffomvandling att många som dömts till livstid så småningom får ett tidsbestämt straff och släpps efter cirka 16–18 år.
Finns det någon som suttit hela livet i fängelse i Sverige?
Det är mycket ovanligt. Det finns några få fall där personer antingen valt att inte ansöka om omvandling eller där ansökningar ständigt avslagits. I regel frigörs dock livstidsdömda innan de når pensionsåldern.
Vilken myndighet beslutar om att omvandla livstidsstraff?
Det är tingsrätten – normalt den domstol som dömde ut straffet – som fattar beslut om eventuell omvandling efter ansökan enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid.
Vad händer om den dömde begår ett nytt brott under frigivningen?
Personer som begår brott under villkorlig frigivning kan förlora sin frihet och behöva avtjäna återstoden av sitt straff. Ny brottslighet kan dessutom leda till ett nytt fängelsestraff.
Hur många sitter på livstid i Sverige i dag?
Enligt Kriminalvårdens statistik avtjänar omkring 120 personer livstids fängelse i Sverige, men siffran varierar något från år till år beroende på nya domar och frigivningar.
