Så fungerar fängelse i Sverige
Att hamna i ett svenskt fängelse innebär att man döms till ett frihetsberövande straff, något som regleras genom svensk lag och kontrolleras av Kriminalvården. Systemet är utformat för att kombinera säkerhet och återanpassning till samhället. De flesta fängelser i Sverige har målet att minska risken för återfall i brott genom åtgärder som sysselsättning, utbildning och behandling.
Sverige har ett förhållandevis humanistiskt synsätt när det gäller fängelsevistelse, där fokus ligger mycket på rehabilitering snarare än ren bestraffning. Intagna har bland annat rätt till viss medicinsk vård, kontakt med anhöriga och möjlighet till arbete eller studier. De olika säkerhetsnivåerna gör det möjligt att anpassa straffen utifrån brottets art och den intagnes beteende och behov.
Antal fängelser i Sverige
Enligt statistik från Kriminalvården finns det i dagsläget 47 anstalter runt om i Sverige. Dessa är spridda över hela landet, från norr till söder, och varierar i både storlek och säkerhetsnivå. De flesta fängelser är statliga och drivs av Kriminalvården.
Säkerhetsklassificeringen delas in i tre huvudsakliga nivåer:
- Klass 1: Högsta säkerhetsnivån. Här placeras de mest riskfyllda intagna.
- Klass 2: Mellansäkerhet. Här finns både skalskydd och begränsad rörelsefrihet.
- Klass 3: Lägsta säkerhetsnivån. Kan inkludera slutna anstalter med viss öppen karaktär.
Fördelningen av de olika klasserna baseras på en kombination av individens riskprofil och fängelsets typ av sysselsättning och program.
Vilka hamnar i fängelse i Sverige?
Ett frihetsberövande straff kan dömas ut av svenska domstolar för en rad olika brott. Det handlar främst om grövre brott som rån, misshandel, våldtäkt, mord och organiserad brottslighet, men även vissa typer av ekonomiska och narkotikarelaterade brott.
I Sverige ska ett fängelsestraff alltid stå i proportion till brottets allvar. Det betyder att rätten ofta överväger andra påföljder, som skyddstillsyn eller samhällstjänst, innan ett fängelsestraff utdöms. Kriminalvårdens roll tar vid först när en domstol beslutat om ett fängelsestraff, och myndigheten ansvarar sedan för placering, övervakning och planering kring den intagnes tid i fängelset.
Vardagen på ett svenskt fängelse
Den som döms till fängelse i Sverige får leva under relativt kontrollerade former. Detta innebär obligatorisk sysselsättning, som kan bestå av arbete, utbildning eller behandling. Målet är att förbereda de intagna för ett liv utan brott efter avtjänat straff.
Fängelser i Sverige har vissa grundläggande rättigheter:
- Rätt till vård: Intagna har tillgång till hälso- och sjukvård samt psykologisk hjälp.
- Kontakt med omvärlden: Möjlighet att ta emot besök, ringa och skicka post.
- Personlig utveckling: Förutsättningar för studier på grundskole- till högskolenivå.
Även om säkerheten är hög på vissa anstalter, är målsättningen att behandla varje intagen som individ med behov och potential. En viktig del av verksamheten är att skapa en tydlig struktur i vardagen och att ge verktyg som minskar risken för att återfalla i kriminalitet.
Hur lång tid sitter man i fängelse?
Längden på ett fängelsestraff varierar beroende på brottets allvar, men även på faktorer som den dömdes bakgrund och tidigare brottslighet. Enligt svensk lagstiftning avtjänar en person normalt två tredjedelar av sitt fängelsestraff under förutsättningen att man sköter sig.
Exempel:
- Ett straff på 9 månader innebär cirka 6 månaders fängelsetid.
- Ett straff på 3 år innebär omkring 2 år i fängelse innan frigivning.
Efter frigivningen kommer oftast en övervakningsperiod, där den tidigare intagne följs upp av Kriminalvården för att minska risken för återfall.
Fängelse i Sverige jämfört med andra länder
Svenska fängelser är ofta föremål för uppmärksamhet i internationella diskussioner på grund av deras höga grad av humana förhållanden. Enligt World Prison Brief ligger Sverige långt ner på listan över antal intagna per 100 000 invånare, jämfört med till exempel USA eller Ryssland.
Den svenska modellen präglas av:
- Rehabilitering framför bestraffning
- Fokus på behandling och återanpassning
- Hög utbildnings- och sysselsättningsgrad i anstalter
Detta innebär dock inte att svensk kriminalvård är utan problem. Utmaningar som platsbrist, hot mot personal och ökad gängkriminalitet innebär ett växande tryck inom anstalterna. Kriminalvården har under senare år behövt bygga ut både anstalter och häkten som en följd av den ökade belastningen.
Vanliga frågor om fängelse i Sverige
Vanligt förekommande frågor om fängelser i Sverige.
Vad är skillnaden mellan en öppen och sluten anstalt?
En öppen anstalt, ofta klass 3, har mindre säkerhetsmässiga restriktioner och riktar sig till personer med låg flyktrisk. En sluten anstalt, klass 1 eller 2, har högre säkerhet och används för de som begått allvarliga brott eller bedömts ha högre risk att försöka rymma.
Vad händer om man bryter mot reglerna i fängelset?
Att bryta mot reglerna kan leda till disciplinära åtgärder, såsom indragen permission, isolering eller omplacering till anstalt med högre säkerhetsnivå. Allvarliga förseelser kan dessutom påverka möjligheten till villkorlig frigivning.
Får en intagen ta emot besök och ha kontakt med familj?
Ja, men under kontrollerade former. Besök måste godkännas i förväg, och i vissa fall sker tillsyn under besöken. Telefonsamtal och brev är tillåtna, men all kommunikation kan övervakas vid misstanke om regelbrott.
Hur många personer sitter i fängelse i Sverige just nu?
Enligt Kriminalvårdens statistik fanns det runt 5 200 intagna i landets fängelser under 2023. Antalet kan variera något beroende på beläggning, nya domar och frigivningar.
