Vad är Flygande Tunnan för flygplan?
Saab 29, mer känt under smeknamnet Flygande Tunnan, var ett banbrytande jetdrivet jaktflygplan som utvecklades av svenska Saab under efterkrigstiden. Trots sitt något komiskt klingande namn betraktades modellen som ett tekniskt under för sin tid. Namnet ”Flygande Tunnan” kommer från flygplanets rundade kroppsform som fick det att likna just en tunna, särskilt i jämförelse med den mer utdragna designen på samtida flygplan.
Flygplanet introducerades i början av 1950-talet som Sveriges första helt egenutvecklade jaktplan med bakåtsvepta vingar och jetmotor. Det utgör en milstolpe i svensk flyghistoria och markerade Sveriges inträde i det jetdrivna luftförsvaret. Saab 29 var också ett betydelsefullt flygplan ur ett internationellt perspektiv, då det kunde mäta sig med andra jetdrivna plan från stormakter som USA och Sovjetunionen.
Teknisk innovation och prestanda
När Saab 29 togs fram, använde Saab ny teknik som tidigare inte testats i svensk flygindustri. Flygplanet var det första i Europa med bakåtsvepta vingar som togs i produktion, ett koncept som visade sig dramatiskt förbättra prestandan i höga hastigheter. Utvecklingen baserades delvis på beslagtagna tyska forskningsresultat från andra världskriget.
Flygplanet drevs av en de Havilland Ghost-motor byggd på licens i Sverige, och kunde uppnå hastigheter över 1 000 km/h, vilket var mycket konkurrenskraftigt under 1950-talet. Flygprestandan gav Sverige ett militärt övertag i luften under en tid då flygtekniken förändrades snabbt.
Några tekniska specifikationer:
- Maxhastighet: ca 1 060 km/h
- Maxhöjd: cirka 13 000 meter
- Beväpning: 4 st 20 mm automatkanoner, samt kapacitet för raketer och bomber
- Flygtid: cirka 1 timme beroende på uppdrag
Flygande Tunnan i tjänst och operationer
Saab 29 brukades av svenska flygvapnet mellan 1951 och 1970-talet i flera olika varianter. Modellen användes för både jakt och attackuppdrag. Den mest tillverkade versionen var J 29F med efterbrännkammare, vilket förbättrade prestandan ytterligare.
Flygande Tunnan blev i praktiken Sveriges första uppvisning av industriellt flygtekniskt oberoende och militära innovationskapacitet, och modellen fick internationell uppmärksamhet. En av de mest uppmärksammade insatserna var när svenska FN-förband använde Saab 29 under Kongo-krisen 1961–1963, vilket är det enda tillfället då svenska jetflygplan deltagit i strid.
Saab 29 förblev aktiv längre än många av sina samtida konkurrenter och användes till träning och testflygning även efter att de fasades ut ur de reguljära jaktdivisionerna.
Flygande Tunnan störtade – olyckor och utmaningar
Trots sina tekniska framgångar var Saab 29 inte utan sina problem. Många flygplan av modellen Flygande Tunnan störtade under de år de användes. De första modellerna J 29A saknade bland annat katapultsits, vilket förbättrades först i senare versioner. Olyckorna berodde ofta på bristfällig siktsystem, motorproblem eller svårigheter vid start och landning, särskilt i ogynnsamt väder.
Antalet olyckor var högt under 1950-talet, som var ett riskfyllt decennium för flygtestning generellt. Drygt 200 av de totalt cirka 660 tillverkade planen kraschade, och många piloter omkom. Olyckstätheten ledde till omfattande tekniska förbättringar och bidrog till att öka förståelsen för jetflygets risker och nödvändigheten av avancerade räddningssystem.
Flera olyckor finns dokumenterade av svenska myndigheter och inom arkivhanteringen hos Försvarsmakten. För dig som vill läsa mer går det exempelvis att ta del av information via Försvarsmaktens officiella webbplats.
Flygande Tunnan i det svenska kulturarvet
Saab 29 har kommit att bli något av ett nationalklenod inom svensk flyghistoria. Dess ikoniska design och avgörande roll i uppbyggnaden av det moderna svenska flygvapnet gör modellen till en av de mest välkända militära flygplanen i Sveriges historia.
Flera exemplar finns idag bevarade på svenska museer. Ett flygdugligt exempel kan ses genom Flygvapenmuseum i Linköping, som ofta håller visningar och flyguppvisningar där Saab 29 visas i sitt rätta element. Intresset från allmänheten har vuxit i takt med att historisk militär luftfart blivit mer populärt.
Att förstå betydelsen av Saab 29 innebär inte bara att lära sig om ett tekniskt framsteg, utan också att få inblick i Sveriges roll under kalla kriget samt om den industriella förmågan att konstruera en sådan milstolpe i flygteknik.
FAQ om Flygande Tunnan
Vanliga frågor och svar om det kända planet Saab 29, även känt som ”Flygande Tunnan”.
Varför kallas det Flygande Tunnan?
Namnet kommer från planens rundade och kompakta kaross, som i folkmun kom att likna utseendet på en tunna. Smeknamnet etablerade sig snabbt i media och bland piloter, trots att den officiella modellen hette Saab 29.
När togs Saab 29 ur bruk?
De sista Saab 29 togs ur aktiv tjänst under 1970-talet. Många av de sista planen användes främst i utbildningssyfte eller som testplattformar innan de formellt avvecklades.
Hur många Saab 29 tillverkades?
Totalt tillverkades cirka 660 exemplar av Saab 29 i olika versioner. Det gör flygplanet till ett av de mest producerade militära flygplanen i svensk historia.
Flög Flygande Tunnan i strid?
Ja. Saab 29 användes av svenska FN-förband i Kongo under tidigt 1960-tal, det enda tillfället där Sverige opererat jetjaktflyg i strid utanför egna gränser.
Finns flygplanet att se idag?
Ja, ett antal Saab 29 är bevarade på olika museum runtom i Sverige, bland annat på Flygvapenmuseum i Linköping. Där finns ibland dessutom möjlighet att se planen flyga under särskilda evenemang.
