I utkanten av Kumla, Närke, finns några av Sveriges grövsta kriminella samlade på en och samma plats, nämligen Kumla anstalt. Institutionen, som ibland kallas för Kumlabunkern, är en av landets mest kända och har en lång historia. Den stod klar år 1965 och hade vid tillfället 435 platser.
Sedan öppningen har anstalten vuxit i storlek. I dag finns här 517 platser för intagna och 450 anställda. Än i dag är detta landets största fängelseinstitution, och är tillsammans med bland annat Hall anstalt och Saltvik anstalt ett av de som omfattas av högst säkerhet.
Vilka sitter på Kumla anstalt?
Kumla anstalt är av högsta säkerhetsklass, det vill säga säkerhetsklass 1. På den slutna anstalten finns därför de förutsättningar som krävs för att klara av de mest riskfyllda intagna. Anstalten tar emot manliga intagna med olika typer av brotthistorik och domar, allt från korta straff till livstidsdomar. Det kan inkludera intagna som dömts för allvarliga våldsbrott, narkotikabrott, grova stölder eller annan allvarlig brottslighet.
Anstalten har också en säkerhetsavdelning som är avsedd för intagna som bedöms som extra farliga eller som behöver extra skydd på grund av sin tidigare brottslighet eller andra faktorer. Avdelningen är utrustad med högteknologisk övervakningsutrustning och tillhörande säkerhetspersonal.
Med anledning av riskerna omfattas personalen på anstalten av högt säkerhetsskydd. Trots detta kan ibland uppstå hotfulla och obehagliga situationer för dem. Inom denna typ av yrken är det därför vanligt att man är bär utrustning för att skydda sig. Bland annat används ofta överfallslarm, för att man enkelt och diskret ska kunna tillkalla hjälp från övrig personal.
Kriminalvårdens riksmottagning
På Kumla anstalt finns också Kriminalvårdens riksmottagning för män. Hit kommer alla män som dömts till fyra års fängelse eller längre. En psykolog genomför en riskbedömning av brottslingen för att bedöma vilken säkerhetsklass personen är i behov av, om denne ska beviljas permission och liknande.
Bedömningen baseras på en utredning av domen och den dömdes personakt. Därtill kan det även genomföras intervjuer och personlighetstester med brottslingen. Baserat på resultaten bedöms sedan om personen i fråga ska placeras på Kumla eller annan anstalt.
Sysselsättning för intagna
Kumla anstalt är också känd för sin utbildnings- och rehabiliteringsverksamhet för intagna. Institutionen är väl medveten om att en stor andel av intagna återfaller i brott efter frigivning, och arbetar därför aktivt med att minska denna risk.
Detta sker bland annat genom olika utbildningar i grundläggande ämnen på såväl grundläggande som gymnasial nivå. Även läs- och skrivträning samt svenska för invandrare finns. Syftet med dessa program är att ge intagna en bättre grund för att klara sig i samhället efter frigivning, och att minska risken för att de återfaller i brottslighet.
En viktig del av verksamheten är att erbjuda arbete och sysselsättning för intagna. Intagna på anstalten har möjlighet att delta i olika arbete inom industriell verksamhet av olika slag samt arbetsträning. Detta dels för att stimuleras under sin tid på anstalten, dels för att de kan lära sig nya färdigheter och få erfarenhet av arbete inom olika områden.
På somliga avdelningar finns dessutom tillgång till annan strukturerad verksamhet. Det handlar bland annat om en musikstudio, ett spelrum och ett bibliotek. Därtill finns en bollhall som erbjuder möjlighet till träning.
Kända fångar som suttit på Kumla
Genom åren har det suttit en rad kända fångar på anstalten. Några av dem är:
- Jackie Arklöv
- Rakhmat Akilov
- Stig Bergling
- Helge Fossmo
- Mijailo Mijailovic
- Clark Olofsson
- Christer Pettersson
- Lars-Inge Svartenbrandt
- John Ausonius (Lasermannen)
Uppmärksammade rymningar
Kumla anstalt är, som tidigare nämnt, av högsta säkerhetsklass. Murarna som omringar anstalten är till och med böjda inåt för att det ska bli svårare för intagna att ta sig över dem. Trots detta har det hänt att fångar lyckats rymma därifrån. Nedan går vi igenom två av de mest kända rymningarna.
Rymningen 1972
Den 18 augusti 1972 mellan klockan 03.00 och 04.00 lyckades inte mindre än 15 intagna rymma från anstalten. En av rymlingarna var Lars-Inge Svartenbrandt. Under denna tid övervakades inte avdelningen dygnet runt, utan endast med jämna mellanrum av patrullerande vakter.
En anmärkningsvärd detalj från rymningen är att inga av cellerna hade brutits upp – de hade öppnats med nycklar. Det finns flertalet teorier om hur de intagna fick tag på nycklarna. Två av dem är de gjort avtryck av vakternas nycklar i smyg och att de köpt nycklarna av en vakt. Samtliga rymlingar fångades in efter relativt kort tid.
Fritagningen 2004
Den 18 januari 2004 lyckades tre maskerade och beväpnade män frita tre fångar från anstalten. Fritagningen var skickligt utförd och var över på bara 15 minuter. Som en följd av detta har anstalten rustats upp rejält på senare år. Exempelvis har man i dag satt upp ett yttre elstängsel, larm överallt och 700 övervakningskameror.
