Vad är lufthålspermission?
Lufthålspermission är en tillfällig frigivning från fängelse som beviljas till intagna för att främja deras återanpassning i samhället. Denna form av permission sker under mycket korta tidsperioder – ofta sträcker sig en lufthålspermission över några timmar och sker utan övernattning utanför anstalten. Trots sitt namn handlar det inte nödvändigtvis om någon form av längre frigång, utan snarare om en kontrollerad tillfällig paus från det slutna anstaltslivet.
Lufthålspermission regleras av fängelselagen (2010:610) samt Kriminalvårdens föreskrifter och anvisningar. Syftet är rehabilitering, humanitet, och till viss del även belastningsbalansering inom anstalterna. Den kallas ibland även för ”luftning”, vilket anspelar på möjligheten för den intagne att andas frisk luft under kontrollerade former.
Syftet med lufthålspermission
Lufthålspermissioner har ett tydligt socialt och psykologiskt syfte: att förbättra den intagnes psykiska hälsa, bevara sociala relationer utanför fängelset och förbereda interner för en gradvis återgång till ett liv i frihet. Detta främjar trygghet både för individen och för samhället.
Viktiga syften inkluderar:
- Bevara och återskapa kontakt med familj och närstående
- Förbättra psykisk hälsa genom tillfällig miljöomväxling
- Skapa motivation till att följa fängelseregler och rehabiliteringsprogram
Kriminalvården ser även lufthålspermission som ett verktyg för att minska konflikter och spända situationer inom anstalterna. Genom att ge interner tillfälliga lättnader kan man minska risker för våld och psykisk ohälsa.
Vem kan få lufthålspermission?
Kraven för att permission ska beviljas
För att få lufthålspermission måste flera kriterier vara uppfyllda. En noggrann prövning görs både ur säkerhetssynpunkt och rehabiliteringsperspektiv. Både typen av brott, skötsamhet under fängelsetiden och eventuell återfallsrisk bedöms.
Exempel på krav:
- Skötsamhet och positiv utveckling under anstaltstiden
- Inga aktuella missbruk eller disciplinära bestraffningar
- Inget överhängande rymningsrisk
- Inte dömd för grov brottslighet med hög samhällsfara utan särskilda skäl
I praktiken är lufthålspermission vanligare på öppna eller halvöppna anstalter, men kan även förekomma i slutna anstalter under vissa förutsättningar. Kriminalvården gör en individuell riskbedömning i varje enskilt fall utifrån tydliga riktlinjer som återfinns i Kriminalvårdens föreskrifter.
Hur går en lufthålspermission till?
Ansökningsprocess och genomförande
En intagen kan ansöka om lufthålspermission genom att vända sig till sin kontaktperson eller handläggare inom anstalten. Ansökan ska innehålla syftet med permissionen, önskad tidpunkt samt var den ska äga rum. Därefter görs en bedömning av anstaltschefen och ansvarig säkerhetspersonal.
Under en lufthålspermission får den intagne vanligtvis vara utanför anstalten i några timmar, ofta eskorterad – särskilt i fallen där det rör sig om en mer sluten anstalt. Om permissionen är beviljad utan eskort innebär det ändå tydligt angivna villkor, såsom vissa tider och områden som måste följas strikt. Villkorsbrott kan innebära disciplinära åtgärder eller att framtida permissioner nekas.
Inför och efter permissionen sker ofta en kontroll, som till exempel alkohol- eller drogtester, samt genomgång av vad som inträffat under tillfälligheten. Det är också vanligt att individen får återrapportera till Kriminalvården om sin upplevelse och eventuella avvikelser.
Skillnaden mellan lufthålspermission och annan permission
Det är viktigt att skilja på olika typer av permissioner inom Kriminalvården. Lufthålspermissioner är generellt kortare och ofta kopplade till akuta behov eller psykosocial återhämtning, medan övriga permissioner, som frigångs- eller utslussningspermission, i regel är planerade steg i återgång till samhället.
Övriga ofta förekommande permissionstyper är:
- Utslussningspermission – inför villkorlig frigivning
- Frigång – regelbunden tillgång till arbete/studier utanför anstalt
- Behandlingstillstånd – permission för deltagande i extern behandling
En lufthålspermission är inte alltid del av ett program för utslussning, men kan fungera som en del i den bedömning som görs inför att en intagen får ta större ansvar och rörelsefrihet. Det handlar alltså om två olika men ibland överlappande begrepp.
FAQ om lufthålspermission
Kan vem som helst dömd till fängelse få lufthålspermission?
Nej, alla som sitter i fängelse har inte automatiskt rätt till lufthålspermission. Det kräver en individuell prövning baserat på skötsamhet, brottstyp samt bedömd risk för missbruk av förtroendet. Särskilt i fall där individen dömts för grova våldsbrott eller brott med samhällsfara görs mycket restriktiva bedömningar.
Hur lång är en lufthålspermission?
En lufthålspermission är oftast några timmar lång. Det handlar om en dagspermission utan övernattning. Exakta tider bestäms utifrån syfte och situation, men det rör sig vanligen om 4–8 timmar. Tiden är så kort för att minimera risken för avvikelser.
Behöver man ha eskort under lufthålspermission?
Det beror på anstaltens säkerhetsklass och den intagnes riskprofil. På sluten anstalt är det nästan alltid eskort som gäller. I vissa fall kan permissionen ske utan eskort om individen anses låg risk. Då får personen tydliga direktiv om var man får vistas och under vilken tid.
Kan en lufthålspermission återkallas?
Ja, även om permission är beviljad kan den återkallas när som helst. Om nya uppgifter framkommer om riskbeteende, missbruk eller disciplinbrott kan Kriminalvården dra tillbaka tillståndet. Det kan också ske om den intagne brutit mot tidigare villkor vid permission.
Syns en lufthålspermission i något offentligt register?
Nej, uppgifter om permissioner finns endast i Kriminalvårdens interna system och är inte del av offentliga straffregister. Däremot kan de påverka framtida bedömningar inom rättsväsendet, såsom vid ny brottslighet eller villkorlig frigivning.
