Nya regler om fotboja – vad innebär de och vem berörs?
Den svenska rättsstaten utvecklas kontinuerligt, och en viktig förändring på senare tid är de nya reglerna om fotboja. Dessa regler syftar till att göra systemet mer effektivt, säkrare för brottsoffer och mer anpassat för individens behov vid olika former av straff och restriktioner. För många kan begreppet kännas avlägset, men förståelsen för hur en fotboja fungerar och i vilka fall den kan användas är viktig – både för de direkt inblandade och för allmänheten.
Vad är en fotboja?
Syfte och funktion
En fotboja är ett elektroniskt övervakningssystem som används för att kontrollera en persons rörelsemönster. Genom modern teknik registreras personens position i realtid. I praktiken innebär det att den som bär bojan inte kan lämna en viss plats, till exempel sitt hem, under specifika tider. Överträdelser registreras direkt av Kriminalvården, som övervakar systemet.
Fotbojan används främst som ett alternativ till fängelsestraff eller häktning och möjliggör att personer kan avtjäna sitt straff hemma under vissa restriktioner.
Vanliga användningsområden
- Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) – ersättning för fängelsestraff upp till sex månader
- Kontaktförbud med fotboja – används vid skydd av brottsoffer
- Villkorlig frigivning – personer som släppts får fortsatt övervakning
De nya reglerna om fotboja
Utökad möjlighet att använda fotboja vid kontaktförbud
Från och med 1 oktober 2022 trädde ändringar i lagen i kraft som gör det lättare att införa kontaktförbud med fotboja. Tidigare har fotboja varit förbehållet de mest allvarliga fallen, men nu kan det även tillämpas vid upprepade mindre överträdelser. Syftet är att förbättra skyddet för brottsoffer, framför allt vid våld i nära relationer.
Enligt Regeringens proposition 2021/22:122 har reglerna anpassats för att förbättra användningen av tekniska hjälpmedel i straffrättsliga sammanhang. Tekniken blir därmed en central punkt i rättsväsendets arbete med att förebygga brott inom känsliga personrelationer.
Krav på teknisk kompatibilitet och övervakning
Med de nya reglerna skärps kontrollen över tekniska hjälpmedel. Det innebär att fotbojan alltid måste vara sammankopplad med modern GPS-teknik och övervakningen måste ske dygnet runt. Kriminalvården har fått i uppdrag att säkerställa att tekniken är tillräckligt tillförlitlig för att upptäcka alla former av överträdelser i realtid.
Kammarrätten har även i flera fall prövat vad som är rimligt när det gäller personlig integritet i samband med fotboja. Under 2023 har regeringen även föreslagit en översyn av lagstiftningen kring tillgång till data och kommunikation, för att nämnda åtgärder inte ska kollidera med individens mänskliga rättigheter.
Vad krävs för att dömas till fotboja?
Att ersätta ett kortare fängelsestraff med fotboja är möjligt om vissa grundkrav uppfylls. Kriminalvården utför en individuell bedömning av varje ärende, där flera faktorer vägs in. Detta gäller både personer dömda för brott och de som är föremål för kontaktförbud.
Grundläggande krav
- Dömd till fängelse i max 6 månader
- Fast bostad och möjlighet till elektronisk övervakning
- Inget missbruk eller pågående kriminalitet
För kontaktförbud med fotboja måste det finnas särskilda skäl, exempelvis dokumenterade hot eller fysisk närmandehistorik mot brottsoffret. Beslutet fattas av åklagare efter att polis- och hotbildsanalys har genomförts.
Hur fungerar det i praktiken?
Installationen
Fotbojan sätts på av Kriminalvårdens personal, oftast i hemmet. I samma veva installeras också en mottagare som kopplas till telefon eller nätverk. Systemet är tänkt att fungera smidigt och utan störningar. Fotbojans batteritid kräver regelbunden laddning.
Uppföljning och sanktioner
Personen som övervakas måste följa ett dagligt schema där tider för exempelvis arbete, behandling eller andra sysslor är förutbestämda. Vid varje avvikelse sker omedelbar kontakt från övervakningscentralen. Vid upprepade regelbrott kan domstolen besluta om att återkalla möjligheten till fotboja och istället verkställa fängelsestraffet enligt tidigare dom.
Rättssäkerhet och kritik
Dataintegritet och kontroll
Debatten kring elektronisk övervakning handlar inte bara om brottsprevention utan även om individens rätt till integritet. Frågan som diskuteras inom både juridiska och tekniska forum är om användningen av fotboja utgör ett övertramp mot personlig frihet, särskilt när systemet kräver konstant övervakning.
Integritetsskyddsmyndigheten har i ett flertal yttranden påpekat vikten av dataskydd vid övervakning, särskilt när data samlas in automatiskt och under lång tid. En ny praxis kan komma att utvecklas genom domstolarna, beroende på hur ofta och allvarliga dessa frågor lyfts fram av de övervakade individerna.
FAQ – Vanliga frågor om fotboja
Hur länge får man ha fotboja?
Tiden med fotboja beror på typen av beslut. Vid intensivövervakning brukar perioden motsvara den utdömda fängelsetiden, medan kontaktförbud med fotboja kan gälla i sex månader och förlängas ytterligare vid behov.
Kan jag jobba eller studera om jag har fotboja?
Ja, det ingår ofta i överenskommelsen att den dömde får vistas utanför hemmet under arbetstid eller utbildning, men detta måste godkännas och schemaläggas i förväg av Kriminalvården.
Syns det att jag har fotboja?
Fotbojan är ofta diskret, men den är fysiskt fäst runt vristen och kan synas om man bär korta byxor eller kjol. Många är medvetna om detta och anpassar sin klädsel därefter.
Vad händer om jag bryter mot reglerna?
Om du lämnar hemmet utanför tillåtna tider eller försöker manipulera fotbojan, kontaktas du omgående och riskerar att bli kallad till domstol. Överträdelser kan leda till att du får avtjäna resten av straffet på anstalt.
Kostar det något att ha fotboja?
Personen som övervakas behöver inte bekosta tekniken. Kostnaden bekostas av staten genom Kriminalvården. Däremot kan vissa ersättningskrav ställas om bojan skadas med uppsåt.
