Svenska stridsflygplan genom tiderna
Sverige har en lång och anmärkningsvärd historia när det gäller utvecklingen av stridsflygplan. Trots sin militära alliansfrihet har Sverige haft ett mycket avancerat försvarsindustriellt komplex, vilket gjort landet självförsörjande när det gäller många typer av militära flygsystem. Det svenska flygvapnets stridsflygplan har utgjort en central del av landets försvarsförmåga sedan början av 1900-talet. I den här artikeln går vi igenom vilka stridsflygplan Sverige har haft, de olika typerna av stridsflygplan och det första stridsflygplanet i Sverige.
Det första stridsflygplanet i Sverige
Svenska flygvapnet grundades 1926, men flygplan användes inom det svenska försvaret redan under Första världskrigets senare del. Det första verkliga specialiserade stridsflygplanet i Sverige var det tyska LVG C.VI, ett spaningsflygplan som användes av arméflyget i slutet av 1910-talet. Men det var först med det svenska flygvapnets etablering som riktiga jakt- och bombflygplan började upphandlas och produceras.
Under 1920- och 1930-talet köpte Sverige främst utländska flygplan, särskilt från Storbritannien, Tyskland och Italien. Under denna tid låg fokus på att skapa en flygflotta som kunde möta tidens militära krav, även om tekniken ofta var efter sina samtida stormakter. Exempel på tidiga modeller som användes var B 3 (Junkers Ju 86) som bombflygplan och J 6 (Fiat CR.32) som jaktflygplan.
Svensk utveckling av egna stridsflygplan
Redan under andra världskriget insåg Sverige behovet av att kunna bygga egna stridsflygplan, både för att säkerställa tillgång vid krig och kunna ta fram flygplan som motsvarade nationella behov. Svenska Aeroplan Aktiebolaget, mer känt som Saab, blev den viktigaste aktören inom svensk flygplansproduktion.
Här började resan med att ta fram långvariga och tekniskt avancerade system. Först ut var Saab 17 och Saab 18 som var bomb- och spaningsflygplan. Men det var med utvecklingen av jetmotorer och det kalla krigets krav på snabb respons och närvaro i luften som Sverige tog steget fullt ut in i jetåldern.
Saab 29 Tunnan
Saab 29 Tunnan (eller ”Flygande tunnan”) var Sveriges första jetdrivna jaktflygplan och togs i bruk på 1950-talet. Det var ett av Europas första jaktplan med pilvingar, vilket gav det mycket god prestanda för sin tid. Tunnan var ett tekniskt kliv framåt och användes under flera år inom flygvapnet, där det även gjorde tjänst under FN-uppdrag i Kongo.
Saab 32 Lansen
Saab 32 Lansen infördes i mitten av 1950-talet och var tänkt att ersätta tidigare bomb- och attackflygplan. Den hade kapacitet att leverera kärnvapen, men användes främst med konventionella bomber och raketer. Ett av dess starka kort var dess långdistansförmåga, något som passade för Sveriges yta och försvarsstrategi.
Saab 35 Draken
Draken var nästa stora steg och blev ett modernt överljudsstridsflygplan med en mycket karaktäristisk dubbel-delta-vinge. Det togs i bruk 1960 och kunde flyga i hastigheter över Mach 2. Draken användes till början av 2000-talet och exporterades även till länder som Danmark, Finland och Österrike.
Saab 37 Viggen
Saab 37 Viggen var ett multifunktionellt stridsflygplan som introducerades under 1970-talet. Det fanns i flera versioner: attack (AJ 37), jakt (JA 37), spaning (SF/SH 37) och skolning (SK 37). Den mest avancerade versionen var JA 37, som hade radarstyrda robotar och kunde göra start och landningar från vägbanor – en del av Sveriges unika basförsvarssystem.
Gripen – Sveriges moderna stridsflygplan
Sveriges nuvarande stridsflygplan är JAS 39 Gripen, utvecklat av Saab i nära samarbete med svenska försvarsmakten. Det är ett fjärde generationens flerrollsflygplan och används både som jakt-, attack- och spaningsflygplan. Gripen togs i tjänst under mitten av 1990-talet och har sedan dess moderniserats i flera versioner, där GRIPEN C/D och GRIPEN E är de mest kända.
Det unika med Gripen är dess anpassning till svenska behov, där många funktioner handlar om att kunna operera från vägbaser, ha låga driftkostnader och vara lätt att underhålla. Gripen används av flera andra länder, inklusive Tjeckien, Ungern, Brasilien och Sydafrika.
JAS-konceptet
”JAS” står för Jakt, Attack och Spaning – ett uttryck för den flerrollskapacitet som flygplanet har. I internationella jämförelser framhålls Gripen ofta för sin kostnadseffektivitet och sitt sofistikerade elektroniksystem. Efterföljaren Gripen E tar ytterligare steg fram i både räckvidd, beväpning och elektronik.
Typer av stridsflygplan i Sverige
Under de senaste hundra åren har Sverige haft flera olika typer av stridsflygplan. Dessa har i huvudsak kunnat kategoriseras i tre huvudklasser – jaktplan, attackplan och spaningsplan. Ofta har samma grundmodell anpassats i olika versioner för att täcka dessa roller inom flygvapnet.
- Jaktflygplan – ansvarar för luftförsvar, till exempel Saab 35 Draken och JAS 39 Gripen.
- Attackflygplan – används för att attackera markmål, såsom Saab 32 Lansen och AJ 37 Viggen.
- Spaningsflygplan – används för att inhämta underrättelser, exempelvis SF/SH 37 Viggen.
Under kalla kriget var också taktisk mångsidighet ett nyckelkrav. Detta har lett till att Sverige ofta valt flerrolls projekt där samma plattform kan verka i flera roller beroende på konfiguration.
FAQ
Vanliga frågor om svenska stridsflygplan och historian bakom dem.
Vilket var det första svenska stridsflygplanet som tillverkades i Sverige?
Det första egentillverkade stridsflygplanet i Sverige var Saab B 17, som utvecklades under början av 1940-talet och användes som bomb- och spaningsflygplan. Det markerade början på Sveriges självständighet inom flygindustrin.
Vad är JAS 39 Gripen för typ av flygplan?
JAS 39 Gripen är ett fjärde generationens flerrollsstridsflygplan. Det kan genomföra uppdrag inom jakt, attack och spaning, och är byggt för att vara snabbt, smidigt och effektivt i både freds- och krigsförhållanden. Planet används idag av flera nationer.
Använder Sverige endast inhemskt producerade flygplan?
Sedan 1940-talet har majoriteten av Sveriges stridsflygplan varit inhemskt utvecklade, främst av Saab. Under 1920- och 1930-talet köpte Sverige däremot in flygplan från utlandet, bland annat från Tyskland och Italien.
Kommer Sverige att skaffa ett nytt stridsflygplan efter Gripen?
Sveriges nuvarande plan är att fortsätta utveckla Gripen E under kommande decennier. Det pågår även ett samarbete mellan flera länder under det så kallade FCAS- eller GCAP-projektet, men det finns ännu inga svenska beslut om att delta i sådana nya program.
Hur tränas piloter för Gripen?
Piloter som ska flyga Gripen genomgår avancerad utbildning både i simulator och i skolflygplan, såsom SK 60. De får också specialträning för väglandningar, snabba omsvängningar och moderna vapensystem. Gripens enkla drift och avancerade automation underlättar övergången för nya piloter.
