Vad är ungdomsövervakning?
Att unga personer hamnar på fel bana i livet kan ha stora konsekvenser – både för individen och för samhället i stort. Ungdomsövervakning är en relativt ny påföljd inom det svenska rättssystemet som riktar sig till ungdomar som begått brott. Syftet är att erbjuda ett alternativ till fängelse eller sluten ungdomsvård för unga lagöverträdare och skapa förutsättningar för ett liv utan kriminalitet.
Ungdomsövervakning infördes i svensk lagstiftning 2021 som en del i en reform av ungdomspåföljderna. Det är förenat med tydliga regler, krav på deltagande i schemalagda aktiviteter och en tät uppföljning. Påföljden är ett försök att kombinera två mål: att hålla den unge i samhället och att ställa höga krav på ansvarstagande.
Vad innebär ungdomsövervakning?
Ungdomsövervakning innebär ett systematiskt, strukturerat och regelbundet stöd och kontroll av ungdomar som döms för brott. Det gäller personer mellan 15 och 20 år och är tänkt att fungera som ett alternativ när varken ungdomsvård eller ungdomstjänst anses tillräckligt.
Den unge ska under en begränsad tid leva enligt ett av domstolen fastställt schema som kan innehålla:
- Möten med socialtjänst eller annan aktör
- Obligatoriska aktiviteter såsom skola, arbete eller behandling
- Förbud att vistas på vissa platser eller att ha kontakt med vissa personer
- Bostads- eller vistelsekrav under vissa tider – t.ex. kvällar eller helger
Syftet är att skapa struktur i vardagen och begränsa möjligheten att återfalla i brott. Ofta kompletteras ungdomsövervakning med olika former av stödinsatser och uppföljningar. Det sker alltid i nära samverkan mellan Kriminalvården, socialtjänsten och andra myndigheter som har kännedom om ungdomens situation.
Lag om ungdomsövervakning
Ungdomsövervakning regleras i lagen om påföljder för unga, främst i 32 kap. Brottsbalken samt i Lag (2021:21) om ungdomsövervakning. Lagen syftar till att ge domstolen möjlighet att välja en mer strukturerad och kontrollerande påföljd än exempelvis ungdomstjänst, men som ändå inte är lika ingripande som slutenvård.
För att domstolen ska kunna döma till ungdomsövervakning krävs det:
- Att den tilltalade har fyllt 15 år men inte 21 vid tiden för brottet
- Att ungdomstjänst inte bedöms tillräcklig med hänsyn till brottets allvar eller risk för återfall
- Att sluten ungdomsvård inte bedöms som nödvändig
Påföljden kan bestämmas till mellan 6 och 12 månader och under denna tid ska den unge följa ett individuellt utformat strukturerat schema. Missköter sig den dömde kan detta leda till att påföljden ändras – exempelvis kan sluten ungdomsvård bli aktuellt vid upprepade överträdelser. Utförandet av ungdomsövervakningen sker i samverkan med Kriminalvårdens frivård.
FAQ – vanliga frågor om ungdomsövervakning
Hur skiljer sig ungdomsövervakning från ungdomstjänst?
Ungdomstjänst innebär att den unge utför oavlönat arbete åt samhället, ofta i kombination med samtalsterapi. Ungdomsövervakning är mer omfattande med dagliga krav, vistelsebegränsningar och tät övervakning. Den är också längre i tid.
Kan man överklaga ett beslut om ungdomsövervakning?
Ja, på samma sätt som vid andra domar kan ett beslut om ungdomsövervakning överklagas till en högre instans. Den dömde och dennes advokat har rätt att argumentera för en annan påföljd.
Vad händer om den unge bryter mot övervakningsplanen?
Misskötsel kan leda till att domstolen ändrar beslutet, exempelvis genom att utdöma en strängare påföljd som sluten ungdomsvård. Det är Kriminalvården som signalerar till åklagare eller socialtjänst när villkoren inte följs.
Vem bestämmer schemat som ungdomsövervakningen följer?
Schemat tas fram gemensamt av Kriminalvården och socialtjänsten, ofta i samverkan med den unge själv och dennes vårdnadshavare. Målet är att anpassa åtgärderna efter individens behov och riskprofil.
Får den unge ha elektronisk fotboja under ungdomsövervakning?
Nej, ungdomsövervakning omfattar i dag inte användning av elektronisk fotboja, till skillnad från vissa andra påföljder inom vuxensystemet. Kontroll sker istället genom personliga kontakter och rapportering.
