Anstalter i Sverige – en inblick i kriminalvårdens institutioner
Att förstå hur det svenska fängelsesystemet fungerar är avgörande för att få en bild av vårt rättssystem. Den svenska kriminalvården ansvarar för landets anstalter, där dömda avtjänar sina fängelsestraff. Intresset för hur anstalterna är organiserade, deras syfte och hur många det finns är stort både bland allmänheten och inom juridisk bevakning.
Vad är en anstalt?
En anstalt är en sluten institution där personer som dömts till fängelse placeras för att avtjäna sitt straff. I Sverige är det Kriminalvården som har det övergripande ansvaret för att driva anstalterna. De arbetar även aktivt för att hjälpa intagna till ett liv utan kriminalitet efter att fängelsetiden är över.
Anstalter finns i olika säkerhetsklasser och är anpassade utifrån den bedömda risken hos de intagna. Kriminalvårdens uppdrag är inte bara att förvara utan också att rehabilitera. Fängelsetiden används till att erbjuda sysselsättning, behandlingar, utbildningar och andra insatser som ska minska risken för återfall i brott.
Hur många anstalter finns i Sverige?
Antalet anstalter i Sverige varierar över tid beroende på kriminalvårdens behov och samhällsutveckling. Enligt Kriminalvårdens officiella statistik, finns det i dagsläget totalt 47 anstalter runt om i landet. Dessa är spridda från norr till söder, både i större städer och i mindre orter. Utöver dessa anstalter finns även häkten och frivårdsverksamheter, men de räknas inte som anstalter i den formella bemärkelsen.
Kriminalvården delar in anstalterna i olika säkerhetsklasser:
- Klass 1: Högst säkerhet, oftast används för personer med lång fängelsetid eller hög risk för rymning.
- Klass 2: Mellannivå, något öppnare men med tydliga säkerhetsrutiner.
- Klass 3: Öppen anstalt, används för intagna med låg riskbedömning och ofta i slutet av ett straff.
Lista på anstalter i Sverige
En aktuell och fullständig lista över anstalter i Sverige finns hos Kriminalvården. Nedan är ett axplock av några av landets mest kända anstalter och deras klassificering:
- Kumla (klass 1): En av Sveriges största och mest kända anstalter, känd för sin höga säkerhet.
- Saltvik (klass 1): Ligger i Härnösand och har fokus på säkerhet och rehabilitering.
- Norrtälje (klass 1): En anstalt med hög säkerhet och flera rehabiliteringsprogram.
- Hinseberg (klass 2): Sveriges största anstalt för kvinnor.
- Österåker (klass 2): Belägen norr om Stockholm, inriktad på sysselsättning och behandling.
- Kolmården (klass 3): En öppen anstalt med fokus på arbetsrehabilitering.
Vad avgör vilken anstalt en person placeras i?
När en person döms till fängelse gör Kriminalvården en individuell placeringsbedömning. Bedömningen baseras på flera faktorer, bland annat:
- Brottets allvar: Svårare brott leder ofta till placering i högsäkerhetsanstalt.
- Flyktrisk: Personer som anses ha hög flyktrisk placeras i säkrare anstalter.
- Social situation: Kriminalvården försöker placera intagna nära familj om det är möjligt.
- Medicinska eller psykologiska behov: Vissa anstalter erbjuder särskild vård eller rehabilitering.
Placeringsbeslutet syftar till att skapa de bästa förutsättningarna för en säker och meningsfull verkställighet av straffet.
Vilka rättigheter och skyldigheter har intagna på anstalt?
Intagna på anstalter har både rättigheter och skyldigheter. De har rätt till:
- Hälsovård: Kriminalvården ansvarar för att tillhandahålla grundläggande sjukvård.
- Kontakt med omvärlden: Möjlighet till brevkontakt, telefonsamtal och besök, under övervakade former.
- Sysselsättning: Arbete, studier eller behandlingsprogram är ofta obligatoriskt.
Samtidigt har de intagna skyldigheter som att följa anstaltens ordningsregler och delta i den sysselsättning som anordnas. Disciplinära åtgärder kan vidtas om intagna bryter mot reglerna.
Hur ser framtiden ut för Sveriges anstalter?
Behovet av fler fängelseplatser har ökat under de senaste åren. Ett ökat antal intagna, fler längre fängelsestraff och ett tryck på säkerhetsnivåerna har lett till att kriminalvården under senaste tiden planerar och bygger ut flera anstalter.
Exempelvis har Kriminalvården redan öppnat nya avdelningar i vissa anstalter och planerar att bygga nya, såsom anstalten i Trelleborg. Utbyggnad sker också inom ramen för ”Framtidens kriminalvård”, ett långsiktigt projekt från regeringssidan för att möta det ökade platsbehovet.
FAQ – vanliga frågor om anstalter i Sverige
Hur bestäms fängelsetiden för en dömd person?
Fängelsetiden bestäms av domstolen utifrån brottets art och omständigheter. Många faktorer vägs in, som eventuella risker för återfall, tidigare brottslighet och tillgång till rehabilitering. Beslutet kan överklagas till högre instans.
Kan man som dömd välja vilken anstalt man ska hamna på?
Nej, det är Kriminalvården som beslutar om placering. Däremot försöker man i mån av plats ta hänsyn till önskemål, särskilt om det handlar om familjenärhet eller andra personliga skäl.
Hur kontaktar man en intagen på anstalt?
Besök, brev och telefonsamtal är tillåtna, men de kan regleras eller övervakas. Alla kontakter måste godkännas av anstalten, och i vissa fall krävs förhandsanmälan eller tillstånd.
Hur ser livet ut på en svensk anstalt?
Livet på anstalt är strikt reglerat med fasta rutiner. Intagna har rätt till sysselsättning, och dagarna fylls med arbete, studier eller behandling. Det finns också möjlighet till fritidsaktiviteter, men det skiljer sig mellan anstalter.
Vilka åtgärder tas för att förhindra rymningar?
Säkerhetsnivån på anstalten, teknisk övervakning, personalresurser och fysisk miljö används för att förhindra rymningar. Klass 1-anstalter har särskilt avancerade säkerhetssystem.
