KRYPTOVALUTOR

Att kryptovalutor är ett hett ämne har knappast någon missat. Från att ha funnits på den mörka sidan av internet kommer dessa valutor allt närmare folkhemmen. Tekniken är avancerad, det kan vara svårt att hänga med. Men var förberedd och påläst för det kommer inom en snar framtid troligtvis finnas kryptovalutor i vår vardag.

Blockchain, tekniken bakom kryptovalutor

Blockchain är en teknik som består av ett massivt nätverk av noder och datorer. Det är tekniken som utgör bland annat transaktioner för kryptovalutor och smarta kontrakt. Alla transaktioner som händer på detta nätverk är automatiskt uppdaterad och sparade i ett öppet register som alla har tillgång till. Datan är krypterad och decentraliserad.

I de mest erkända blockchain nätverken som Bitcoin, är systemet decentraliserat. Det vill säga att alla användare har tillgång till datan och ingen enskild person eller grupp. Datan kan aldrig ändras och förblir därför permanenta så att transaktionerna kan ses av alla i registret. Det går således aldrig lura systemet då allt är verifierbart genom tidsstämplar med referenslänkar.

Det som sparas i nätverket är;

• Transaktions ID
• Datum och tid
• Sändarens respektive mottagarens adress
• Avgifterna/skickad transaktionsmängd
• Status på transaktionen

Då datan inte ligger sparat på ett ställe utan är uppdelat över nätverket i block så förblir informationen både säker och transparent. Blocket valideras av nätverket och när det är helt klart så läggs det till i kedjan. Man kan säga att ”block” är en samling av data; ”chain” är den publika databasen av dessa block, sparade i listor. Dessa listor länkas samman genom krypteringsteknologi och utgör grunden till blockchain.

När en transaktion görs så jobbar nätverket för att lösa ekvationer för att kunna säkerhetsställa att transaktionen är riktigt. Avgifterna går till de som löser dessa ekvationer, också kallat ”mining”. Genom mining av till exempel Bitcoin, så kan man både skapa nya Bitcoins och godkänna nya transaktioner med hjälp av sin datorkraft.

Cryptowallet (kryptoplånbok)

Du har sedlar i din skinnplånbok men vart någonstans ska dina Bitcoins ta vägen?

För att ”förvara” Bitcoins finns det lite olika alternativ att välja mellan. Alla har såklart sina för- och nackdelar.

1. 1. Du kan ha en digital kryptoplånbok på din dator eller mobil. Om du laddar ner en kryptoplånbok som applikation på mobilen så kan du också handla med den fysiskt i affären genom skanning av QR koder.
      
      

2. 2. Att ha en på webben hos en nätmäklare är väldigt smidigt men också mest riskfullt. Alla digitala alternativ är sårbara mot hackare, men webben extra mycket då det är inte bara ditt nätverk som kan utsättas för attack utan även servern som plånboken är på. Du äger egentligen inte nycklarna, och skulle något fel hända för dessa mäklare/online plånböcker så finns det inget sätt du kan få ersättning på.
      
      

3. 3. En av det säkraste sättet är såklart att inte använda en digital plånbok alls. Skriv ner nycklarna på ett papper så kan ingen hacka sig in och stjäla dina Bitcoins. När du behöver överföra medel så skriver du in nyckeln i en mjukvara eller webplånbok. Du kan också skriva ut en QR kod som motsvarar din nyckel.
      
      

4. 4. Tar du det här med säkerhet på allvar och är rädd för att tappa bort ditt dyrbara papper, bli hackad eller att hårddisken går sönder. Det finns faktiskt ytterligare ett alternativ. Du kan förvara dina nycklar på en hardwallet-plånbok.

      Dessa ser ut som små USB-minnen och ansluts till datorn via en USB-sladd vid överföring från plånboken. Självklart går det att skicka kryptovaluta till plånboksadressen även om den inte är ansluten. En av de mest köpta hårdvaruplånböckerna i Sverige är Ledger men det finns även andra alternativ. Eftersom USB-minnet förvaras offline (samt har backup-phrase) anses detta vara det säkraste sättet att förvara kryptovalutor.

Det som sades tidigare är såklart inte riktigt sant. Du förvarar egentligen inte Bitcoin, då de som sagt ligger över hela blockchain nätverket. Som vi vet så består blockchain av ett register med information om transaktionerna som utförs i det nätverket. Den detaljerar vilka nycklar som har tillgång till medlen.

Det du har är med andra ord en plånbok som har nycklarna till att kunna få tillgång till din del av kakan. Din plånboks adress är som ett bankkontonummer; den kan ges ut för att andra ska kunna föra över medel till dig.

Den privata nyckeln bevisar att du är ägaren till medlen och ska aldrig visas för någon. Den publika nyckeln härstammar från den privata nyckeln, och är den som används vid bekräftelse av en transaktion.

Din privata nyckeln behöver således aldrig avslöjas då den publika skapar en extra säkerhet. Men den biten mellan privat och publik nyckel är teknisk och sker utan att du tänker på det. För det mesta kommer du bara behöva bry dig om din plånboksadress och din privata nyckel.

Dessa nycklar/adresser består av en kombination av siffror och bokstäver. Din riktiga identitet uppges aldrig utan det är endast information om transaktionen och vilken plånboksadress som uppges i blockchain. Man är således anonym, men plånboken i sig är öppen för alla att se tack vare den publika adressen; den privata gör att du kan ta del av den.

Kryptovalutor och smarta kontrakt

Det finns tusentals kryptovalutor på marknaden, många som har skapats som rena memes, till exempel Dogecoin. Vissa anser att det är framtiden för hur all betalning kommer ske. Andra att det bara är en spekulationsbubbla. En del menar istället på att det har samma funktion som guld har.

De mest erkända valutorna idag är Bitcoin och Ether. Förutom att de handlas på olika plattformar för kryptovalutor, så kan de handlas som underliggande instrument på börsen. Valutorna har varit mycket volatila och spekulativa; många är fortfarande oense om deras verkliga värde och användbarhet.

Bitcoins enda funktion är att vara en alternativ till fiatvalutor. Ethereums nätverk kan dock erbjuda ”smarta kontrakt” där bara fantasin sätter gräns för hur man använder blockchain till sin fördel. Ether är kryptovalutan för denna plattform. Ett populärt exempel är så kallade NFT (non-fungible token); digitala tillgångar som bevisligen är helt unika och inte kan delas, till exempel digital konst. Nyligen såldes en digital tavla av ”Beeple’s” för $69 miljoner.

Ett ”smart kontrakt” är ett set av instruktioner som programmeras och genomförs i tur och ordning.  Kontraktet går endast igenom om alla instruktioner är mötta. Man kan till exempel skapa applikationer genom smarta kontrakt, så kallade ”dApps”.

Jämför detta med hur en varuautomat fungerar. Varuautomaten motsvarar ett blockchain nätverk som har smarta kontrakt, så som Ethereum. Du sätter först in pengar (Ether) i automaten och trycker sedan in den rätta koden (smarta kontrakt) för den produkt du vill ha (Token). Varje steg görs i tur och ordning utan externa parter inblandade.

Vad är Tokens?

Bitcoin och Ether är renodlade kryptovalutor med sin egen respektive blockchain. Tokens däremot, kan ha en helt annat syfte än vad kryptovalutorna har. De skapas på redan existerande blockchains, till exempel som Ethereum.

Tokens skapas och delas ut med hjälp av de smarta kontrakten. När du handlar tokens som finns på Ethereums blockchain så måste du betala en transaktionsavgift i Ether. Denna transaktionsavgift utgör själva drivmedlet för att kunna genomföra smarta kontrakt.

Vi människor använder tokens vardag. När du går på bio så betalar du pengar för en biobiljett. Biljetten är en slags token, och har ett värde som du visar upp för att kunna se filmen. Eller ett armband för att kunna komma in på en musikfestival.

En token kallat ”Filecoin” har skapats för att du ska kunna betala för att spara din data i blockchain snarare än i molnet så som Google Drive. Din data ligger således inte på en stor server som ett företag äger, utan är krypterad och delad till vanliga människor. Då blir kostnaden baserad på hur mycket data du använder och dras automatiskt av från dig.

Intresset för kryptotekniken har ökat

Institutioner och banker fnös i början av Bitcoins intåg på marknaden. Kryptotekniken var obegriplig för många och ingen visste hur det skulle kunna vara användbart. Man menade på att det var oseriöst försök att skapa någon slags utopi, och var först och främst förknippad med illegala transaktioner och köp på bland annat ”Darknet”. Det var, och är fortfarande, en otrevlig eftersmak som ligger kvar i mångas munnar.

Men en sak är säker. Intresset har på mycket kort tid ökats rejält, kanske mycket tack vare hur marknadspriset för valutorna har skjutits i höjden sedan starten, samt folkets intresse för tekniken. Tech entreprenörer och större företag har börjat snegla på valutorna för att antingen använda som en hedge mot en allt mer osäker marknad eller erbjuda det i sina tjänster.

Nyligen har till exempel bolaget Tesla köpt upp hela $1,5Md i Bitcoin, och de säger att de kommer godkänna valutan som betalningsmetod inom snar framtid. Detta skapade nyhetsrubriker världen över, och företag känner sig pressade till att uttrycka hur de ser på kryptovalutorna; om de på något sätt kommer implementera det i sin businessmodell.

Kort därefter gick den amerikanska banken Citibank ut med en analys att Bitcoin kan vara på väg mot en massiv transformation som kan förändra global handel. I rapporten har de lyft upp hur även Paypal och Mastercard har börjat inkorporera kryptovalutor i sin portfölj. I samma anda så påpekas det hur digitala valutor från centralbanker skulle kunna ge kryptovärlden legitimitet, och på så sätt nå den breda allmänheten.

Vill du veta mer om säkra betalningar och kortbetalningar? Följ länkarna för att lära dig mer.